Lennart Bondeson, kommunalråd (kd) med ansvar för skolfrågor, gör ett uttalande om att han vill begränsa friskolornas etableringstakt. Det är ett väldigt konstigt synsätt och han talar definitivt inte för hela koalitionen!
Det finns en del problem med friskolorna i vårt land. Många av de problemen utreds nu och skolministern har tydligt visat att han är medveten och beredd att ta tag i dem. Vinstutdelning är en sådan sak.
Det som Lennart också menar borde införas är ett stärkt kommunalt inflytande över var och när friskolor ska få etablera sig. Idag har kommunen litet inflytande, det är istället skolverket som gör det slutliga avgörandet. Så ska det också fortsätta att vara. Det finns kommuner som leds av majoriteter som är klart fientligt inställda till friskolor. Det ska inte kunna avgöra barnen i den kommunens rätt till valfrihet. Det måste gälla likvärdighet över hela landet, oavsett kommun eller politisk majoritet. Därför ska inte heller kommunerna få större makt att begränsa friskoleetableringarna än de idag har.
Det är helt sant att friskolorna ibland ställer till det för den kommunala organisationen. Men det kan inte bli ett hinder i vägen för valfrihet och utveckling. Vi måste ha ett tydligt fokus på att göra det bästa för medborgarna, inte det bästa för den kommunala organisationen. Krångel för byråkratin får aldrig sätta käppar i hjulet för vårt medborgarfokus!
Läs mer: SR Örebro, Lennarts blogg
Visar inlägg med etikett skola. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skola. Visa alla inlägg
tisdag, februari 15, 2011
tisdag, september 14, 2010
vi vill riva upp beslutet om avgifter för de pedagogiska luncher
Fär barnens skull borde beslutet om att avgiftsbelägga de pedagogiska luncherna rivas upp.
Jag besöker många skolor, jag pratar med elever, föräldrar och lärare. Det finns en fråga som alla tar upp, nämligen att det numera kostar 20 kronor för lärarna att äta pedagogisk lunch med barnen.
Förra året fattades flera beslut som rörde besparingar i skolan. Vi valde att göra ett antal nedskärningar som inte skulle minska lärartätheten. En sådan var att avgiftsbelägga lunchen i skolan för lärarna.
Problemet är att konsekvenserna av detta beslut är större än vad vi kunde inse när vi tog det. Färre lärare äter den pedagogiska lunchen nu än när beslutet togs. Då blir också besparingen mindre. Den pedagogiska aspekten får inte glömmas bort, att läraren äter med barnen är viktigt för trygghet, utveckling och relationen lärare/elev.
Kommunen har en välskött ekonomi och gör goda resultat. Att då genomföra en reform för att spara pengar som får stora konsekvenser för den pedagogiska verksamhet vi samtidigt vill satsa på är inte rimligt. Beslutet borde rivas upp och avgiften tas bort.
Jag besöker många skolor, jag pratar med elever, föräldrar och lärare. Det finns en fråga som alla tar upp, nämligen att det numera kostar 20 kronor för lärarna att äta pedagogisk lunch med barnen.
Förra året fattades flera beslut som rörde besparingar i skolan. Vi valde att göra ett antal nedskärningar som inte skulle minska lärartätheten. En sådan var att avgiftsbelägga lunchen i skolan för lärarna.
Problemet är att konsekvenserna av detta beslut är större än vad vi kunde inse när vi tog det. Färre lärare äter den pedagogiska lunchen nu än när beslutet togs. Då blir också besparingen mindre. Den pedagogiska aspekten får inte glömmas bort, att läraren äter med barnen är viktigt för trygghet, utveckling och relationen lärare/elev.
Kommunen har en välskött ekonomi och gör goda resultat. Att då genomföra en reform för att spara pengar som får stora konsekvenser för den pedagogiska verksamhet vi samtidigt vill satsa på är inte rimligt. Beslutet borde rivas upp och avgiften tas bort.
måndag, september 06, 2010
Socialdemokraterna goes negative
Idag, lagom till att P3 går ut med en granskning av smutskastning i politiken, publicerar Sossarna i Örebro sitt eget bidrag. Det är en youtube-film där man redovisar ett antal påståenden på försämringar som man menar har hänt under de senaste åren. Det är en film full av felaktiga påståenden. Och om inte det vore nog, de felaktiga siffror man använt har man också räknat ihop på ett felaktigt sätt...
Jag är skolpolitiker. Därför kommer jag att prata om det området.
Påstående 1: Antalet behöriga till gymnasiet har minskat med -6.7 procentenheter. I sin graf hävdar man att andelen elever som var behöriga till gymnasiets nationella program 2006 var ca 85% (man har inte märkt ut den faktiska siffran) och 2010 var samma siffra ca 78%.
Sant: 2006 var andelen elever behöriga till de nationella programmen på gymnasiet 84,7%. 2010 var andelen 83%. Det är en minskning på 1,7%
Påstående 2: Antalet elever som nått målen i alla ämnen när de lämnar grundskolan har minskat med 6 procentenheter, från 74% till 69%. Här väljer man att redovisa siffran från 2009, antagligen för att den från 2010 är väsentligt bättre.
Sant: Inte ens om man tar resultatet från 2009 stämmer uträkningen. 74,3-69,7=4,6 inte 6 som man påstår i filmen.
Om man då ska göra en summering över hela mandatperioden så är andelen 2010 73,8% som uppnått målen i alla ämnen i år 9. Då är skillnaden helt plötsligt bara 0,5 vilket inte var lika kul att visa i sin film.
Så slutsatsen är inte bara att sossarna inte har några egna argument och måste ägna sig åt smutskastning, de använder sig dessutom av felaktig statistik och kan inte heller räkna.
För den som undrar har jag använt mig av kommunens egna statistik som finns att läsa på hemsidan
Jag är skolpolitiker. Därför kommer jag att prata om det området.
Påstående 1: Antalet behöriga till gymnasiet har minskat med -6.7 procentenheter. I sin graf hävdar man att andelen elever som var behöriga till gymnasiets nationella program 2006 var ca 85% (man har inte märkt ut den faktiska siffran) och 2010 var samma siffra ca 78%.
Sant: 2006 var andelen elever behöriga till de nationella programmen på gymnasiet 84,7%. 2010 var andelen 83%. Det är en minskning på 1,7%
Påstående 2: Antalet elever som nått målen i alla ämnen när de lämnar grundskolan har minskat med 6 procentenheter, från 74% till 69%. Här väljer man att redovisa siffran från 2009, antagligen för att den från 2010 är väsentligt bättre.
Sant: Inte ens om man tar resultatet från 2009 stämmer uträkningen. 74,3-69,7=4,6 inte 6 som man påstår i filmen.
Om man då ska göra en summering över hela mandatperioden så är andelen 2010 73,8% som uppnått målen i alla ämnen i år 9. Då är skillnaden helt plötsligt bara 0,5 vilket inte var lika kul att visa i sin film.
Så slutsatsen är inte bara att sossarna inte har några egna argument och måste ägna sig åt smutskastning, de använder sig dessutom av felaktig statistik och kan inte heller räkna.
För den som undrar har jag använt mig av kommunens egna statistik som finns att läsa på hemsidan
tisdag, augusti 31, 2010
Valfråga nr 2
Eller ja, det är väl inte riktigt en ny fråga utan ytterligare ett område inom skolpolitiken.
Nolltolerans mot mobbning
Inget barn ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli slagen, mobbad eller utsatt för kränkande behandling. Skolornas arbete med de här frågorna måste bli mycket bättre. Därför ska en nolltolerans mot mobbning införas i kommunen och ett systematiskt arbete måste finnas för att stärka skolorna i detta svåra uppdrag.
All skolpersonal ska vara skyldig att agera mot och anmäla misstankar om mobbning eller annan kränkande behandling. Metoderna som används i arbetet mot mobbning ska vara välbeprövade.
All skolpersonal ska vara skyldiga att anmäla misstankar om mobbning. Allt för ofta hör jag historier av elever om hur det visst förekommer mobbning på deras skola men lärarna ser inget. Så får det inte vara. Varje misstanke om mobbning måste anmälas. Idag hänger det på den enskilda läraren att notera misstankar men vad händer om denna försvinner? Misstankarna måste finnas tillgängliga för alla på skolan för att kunna se mönster.
Nolltolerans mot mobbning
Inget barn ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli slagen, mobbad eller utsatt för kränkande behandling. Skolornas arbete med de här frågorna måste bli mycket bättre. Därför ska en nolltolerans mot mobbning införas i kommunen och ett systematiskt arbete måste finnas för att stärka skolorna i detta svåra uppdrag.
All skolpersonal ska vara skyldig att agera mot och anmäla misstankar om mobbning eller annan kränkande behandling. Metoderna som används i arbetet mot mobbning ska vara välbeprövade.
All skolpersonal ska vara skyldiga att anmäla misstankar om mobbning. Allt för ofta hör jag historier av elever om hur det visst förekommer mobbning på deras skola men lärarna ser inget. Så får det inte vara. Varje misstanke om mobbning måste anmälas. Idag hänger det på den enskilda läraren att notera misstankar men vad händer om denna försvinner? Misstankarna måste finnas tillgängliga för alla på skolan för att kunna se mönster.
lördag, augusti 28, 2010
Kunskapsfokus i skolan!
Jag kommer de närmsta dagarna att presentera de 4 områden som finns med i min personvalsfolder och som jag kommer att driva under den kommande mandatperioden.
För det första:
Kunskap!
Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna, att kunna läsa, skriva och räkna. Elever med svårigheter måste få mer kvalificerad hjälp.
Arbetet med tidig uppföljning av elevernas kunskaper måste utvecklas och bli ännu bättre. Nationella prov, skriftliga omdömen och de individuella utvecklingsplanerna är nödvändiga i detta arbete. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag!
För det första:
Kunskap!
Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna, att kunna läsa, skriva och räkna. Elever med svårigheter måste få mer kvalificerad hjälp.
Arbetet med tidig uppföljning av elevernas kunskaper måste utvecklas och bli ännu bättre. Nationella prov, skriftliga omdömen och de individuella utvecklingsplanerna är nödvändiga i detta arbete. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag!
onsdag, augusti 25, 2010
Satsa på lärarna
Idag har jag och Staffan Werme presenterat 3 konkreta förslag på hur vi under nästa mandatperiod tänker satsa på lärarna i Örebro.
För det första: Höj lärarlönerna!
Eftersom lärarna har avgörande betydelse för elevernas inlärning och resultat måste vi ha de bästa lärarna. Läraryrkets status måste höjas. Lönerna är en viktig del av detta. Trots ett medvetet arbete för att öka lärarlönerna har Örebro fortfarande mycket låga löner. Vi kommer 2011 – 2014 att avsätta resurser för att höja lärarnas löner.
För det andra: Satsa på lärarna, hela arbetslivet!
Som lärare blir man aldrig fullärd. Det är otroligt viktigt att ständigt få utvecklas, bli bättre och få del av ny kunskap. Fortbildning och karriärmöjligheter är otroligt viktigt för att hela tiden utvecklas. Vi kommer under nästa mandatperiod satsa mer pengar på fortbildning för lärare och att införa lektorattjänster i kommunen.
För det tredje: Mindre politik i skolan!
En del politiker vill gå in och styra över pedagogik och detaljer i skolans inre arbete. Vi menar att makten över den vardagliga pedagogiska verksamheten på skolor ska ligga hos lärarna och skolledningen. De intraprenader som finns är bra exempel på att skolorna ofta fungerar bättre när de som befinner sig i verksamheten får större inflytande över den dagliga verksamheten. Vi kommer att under nästa mandatperiod öka självständigheten för våra kommunala skolor.
Visst är det här bara några delar av alla de som behövs för att göra skolan ännu bättre. Det vet du och det vet vi. Men vi måste börja någonstans. Vi väljer att börja med skolan.
Media: Sveriges radio Örebro, TV4
För det första: Höj lärarlönerna!
Eftersom lärarna har avgörande betydelse för elevernas inlärning och resultat måste vi ha de bästa lärarna. Läraryrkets status måste höjas. Lönerna är en viktig del av detta. Trots ett medvetet arbete för att öka lärarlönerna har Örebro fortfarande mycket låga löner. Vi kommer 2011 – 2014 att avsätta resurser för att höja lärarnas löner.
För det andra: Satsa på lärarna, hela arbetslivet!
Som lärare blir man aldrig fullärd. Det är otroligt viktigt att ständigt få utvecklas, bli bättre och få del av ny kunskap. Fortbildning och karriärmöjligheter är otroligt viktigt för att hela tiden utvecklas. Vi kommer under nästa mandatperiod satsa mer pengar på fortbildning för lärare och att införa lektorattjänster i kommunen.
För det tredje: Mindre politik i skolan!
En del politiker vill gå in och styra över pedagogik och detaljer i skolans inre arbete. Vi menar att makten över den vardagliga pedagogiska verksamheten på skolor ska ligga hos lärarna och skolledningen. De intraprenader som finns är bra exempel på att skolorna ofta fungerar bättre när de som befinner sig i verksamheten får större inflytande över den dagliga verksamheten. Vi kommer att under nästa mandatperiod öka självständigheten för våra kommunala skolor.
Visst är det här bara några delar av alla de som behövs för att göra skolan ännu bättre. Det vet du och det vet vi. Men vi måste börja någonstans. Vi väljer att börja med skolan.
Media: Sveriges radio Örebro, TV4
Skolans dag
Igår firades skolans dag och lärarfacken gjorde detta genom att ordna utfrågningar med politiken. Jag deltog i två sådana, dels en med LR på stortorget i Örebro och en med Lärarförbundet i Lekeberg.
EN genomgående fråga är naturligtvis hur vi gör den svenska skolan bättre. Jag svarade att det handlar om tre saker:
1. Ett tydligt kunskapsfokus. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag. Då krävs det också att lärarna får vara just lärare och syssla med pedagogik, inte socialt arbete. Därför är det väldigt glädjande att regeringen idag presenterar en satsning på skolhälsovård.
2. Arbetsro i skolan Ordning och reda och arbetsro gynnar framförallt de barn som har svårt att koncentrera sig. Den arbetsmiljö som finns i många av våra klassrum skulle aldrig accepteras på en vuxen arbetsplats. Lärarna måste få mer befogenheter att upprätthålla ordningen i sina klassrum.
3. Mindre politik i skolan När skolan är kommunal är det lätt att hamna i en situation där politiken lägger sig i hur man ska arbeta i klassrummen, vilken metod man ska använda mot mobbning osv. Det tror jag är livsfarligt. Låt de som är pedagoger syssla med pedagogiken och håll politiken utanför skolan.
Naturligtvis är det bara tre av många saker som måste till för en bättre skola. Men man måste börja någonstans och vi väljer att börja med skolan!
EN genomgående fråga är naturligtvis hur vi gör den svenska skolan bättre. Jag svarade att det handlar om tre saker:
1. Ett tydligt kunskapsfokus. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag. Då krävs det också att lärarna får vara just lärare och syssla med pedagogik, inte socialt arbete. Därför är det väldigt glädjande att regeringen idag presenterar en satsning på skolhälsovård.
2. Arbetsro i skolan Ordning och reda och arbetsro gynnar framförallt de barn som har svårt att koncentrera sig. Den arbetsmiljö som finns i många av våra klassrum skulle aldrig accepteras på en vuxen arbetsplats. Lärarna måste få mer befogenheter att upprätthålla ordningen i sina klassrum.
3. Mindre politik i skolan När skolan är kommunal är det lätt att hamna i en situation där politiken lägger sig i hur man ska arbeta i klassrummen, vilken metod man ska använda mot mobbning osv. Det tror jag är livsfarligt. Låt de som är pedagoger syssla med pedagogiken och håll politiken utanför skolan.
Naturligtvis är det bara tre av många saker som måste till för en bättre skola. Men man måste börja någonstans och vi väljer att börja med skolan!
torsdag, augusti 19, 2010
Ministerbesök
Igår hade vi finbesök av Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister. Tillsammans gjorde vi ett antal besök under dagen, bland annat på Internationella Engelska skolan i Örebro.
Det var ett intressant samtal med rektor Johan Rapp och biträdande rektor Nils Rutqvist. Det blir tydligt att det faktiskt är bra och fungerar med ordentliga ordningsregler i skolan, som är välförankrade och framförallt efterlevs av både lärare och elever. Engelska skolan visar hur man utan några stora medel kan skapa en skola där det lönar sig att plugga och uppföra sig. Det ger också resultat.
Från vänster: Jag, Johan Rapp, Tobias Krantz och Nils Rutqvist
Det var ett intressant samtal med rektor Johan Rapp och biträdande rektor Nils Rutqvist. Det blir tydligt att det faktiskt är bra och fungerar med ordentliga ordningsregler i skolan, som är välförankrade och framförallt efterlevs av både lärare och elever. Engelska skolan visar hur man utan några stora medel kan skapa en skola där det lönar sig att plugga och uppföra sig. Det ger också resultat.
Från vänster: Jag, Johan Rapp, Tobias Krantz och Nils Rutqvist
tisdag, augusti 17, 2010
Nolltolerans mot mobbning
En debattartikel publicerad i NA idag
Varje morgon är det 140 000 barn i Sverige som känner en klump i magen av obehag när de ska gå till skolan. Det görs mycket på våra skolor för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplaner, utbildningar i värdegrund och samspel är exempel på det. Trots detta förekommer det tyvärr att barn blir utsatta för mobbning. Det är aldrig ok! Oavsett anledning kan vi aldrig acceptera att ett endaste barn går till skolan med en klump i magen och en rädsla för slag, sparkar och elaka kommentarer.
Det är dags att vi börjar benämna problemet med vad det verkligen är. Genom att kalla detta för mobbning finns risken att man förminskar vad det verkligen handlar om. Brott mot barn måste kallas vid sitt rätta namn. Ett slag, en spark eller annat våld är misshandel, även om det sker på en skola och det är barn som utsätter andra barn. Beteenden som aldrig skulle accepteras i vuxenvärlden bortförklaras bara för att det händer i skolan, mellan barn.
Mobbning är upprepade kränkningar som sker systematiskt. Med andra ord, en person blir utsatt för kränkningar under en tid. Den person som blir utsatt hamnar i underläge vilket kan medföra att det blir svårt att försvara sig. Det är otroligt viktigt att de vuxna som finns runt barnet tar upplevelserna av kränkning på allvar. Skolverket har granskat 50 skolor i Sverige och studien visar att det tyvärr fortfarande är allt för vanligt att skolpersonal förminskar och bortförklarar upplevelserna barnen har.
Folkpartiet vill att regeringen ska se över möjligheten att göra mobbning straffbart. En skolfridslag som slår fast att det är extra allvarligt med den här formen av systematiskt nedbrytande kränkningar bör utredas. När en man slår en kvinna anses det försvårande om det är en del i en upprepad kränkning. Därför finns lagstiftning om kvinnofrid. På samma sätt ska det finnas en skolfridslag för att skydda de utsatta barnen.
En annan åtgärd för att komma åt problemet är att införa en Lex Sarah-lag för skolan. Det innebär att all personal i skolan ska vara skyldiga att anmäla all mobbning. Allt för att underlätta för personalen i skolan att se och våga anmäla. I en ny lagstiftning måste kraven ökas på lärare, och ytterst på rektorn, att agera tidigt i mobbningsärenden. Det måste ytterst vara de vuxnas ansvar att hindra mobbning. Föräldrarna ska också involveras på ett tidigt stadium.
Om inga andra lösningar fungerar måste det också bli lättare att flytta på mobbaren. Idag är det tyvärr så att det ofta är det mobbade barnet som tvingas byta skola eller klass för att få en bra skolgång. Det är inte ok! Det barn som redan är utsatt ska inte dubbelbestraffas genom att tvingas byta skola. En flytt av den/de som mobbar ska vara en sista utväg när övriga åtgärder misslyckas.
En skolfridslag, en lex Sarah-lag och att lättare kunna flytta på den som mobbar är tre steg för att komma åt problemet med mobbning. För alla kan vi vara överens om att mobbning aldrig är acceptabelt. Med den gemensamma utgångspunkten måste vi sätta ner foten och säga att mobbning inte får förekomma i våra skolor. Det är dags att på allvar införa en nolltolerans mot mobbning och all kränkande behandling i våra skolor!
Ina Lindström
Skolpolitisk talesperson (Fp) Örebro
Varje morgon är det 140 000 barn i Sverige som känner en klump i magen av obehag när de ska gå till skolan. Det görs mycket på våra skolor för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplaner, utbildningar i värdegrund och samspel är exempel på det. Trots detta förekommer det tyvärr att barn blir utsatta för mobbning. Det är aldrig ok! Oavsett anledning kan vi aldrig acceptera att ett endaste barn går till skolan med en klump i magen och en rädsla för slag, sparkar och elaka kommentarer.
Det är dags att vi börjar benämna problemet med vad det verkligen är. Genom att kalla detta för mobbning finns risken att man förminskar vad det verkligen handlar om. Brott mot barn måste kallas vid sitt rätta namn. Ett slag, en spark eller annat våld är misshandel, även om det sker på en skola och det är barn som utsätter andra barn. Beteenden som aldrig skulle accepteras i vuxenvärlden bortförklaras bara för att det händer i skolan, mellan barn.
Mobbning är upprepade kränkningar som sker systematiskt. Med andra ord, en person blir utsatt för kränkningar under en tid. Den person som blir utsatt hamnar i underläge vilket kan medföra att det blir svårt att försvara sig. Det är otroligt viktigt att de vuxna som finns runt barnet tar upplevelserna av kränkning på allvar. Skolverket har granskat 50 skolor i Sverige och studien visar att det tyvärr fortfarande är allt för vanligt att skolpersonal förminskar och bortförklarar upplevelserna barnen har.
Folkpartiet vill att regeringen ska se över möjligheten att göra mobbning straffbart. En skolfridslag som slår fast att det är extra allvarligt med den här formen av systematiskt nedbrytande kränkningar bör utredas. När en man slår en kvinna anses det försvårande om det är en del i en upprepad kränkning. Därför finns lagstiftning om kvinnofrid. På samma sätt ska det finnas en skolfridslag för att skydda de utsatta barnen.
En annan åtgärd för att komma åt problemet är att införa en Lex Sarah-lag för skolan. Det innebär att all personal i skolan ska vara skyldiga att anmäla all mobbning. Allt för att underlätta för personalen i skolan att se och våga anmäla. I en ny lagstiftning måste kraven ökas på lärare, och ytterst på rektorn, att agera tidigt i mobbningsärenden. Det måste ytterst vara de vuxnas ansvar att hindra mobbning. Föräldrarna ska också involveras på ett tidigt stadium.
Om inga andra lösningar fungerar måste det också bli lättare att flytta på mobbaren. Idag är det tyvärr så att det ofta är det mobbade barnet som tvingas byta skola eller klass för att få en bra skolgång. Det är inte ok! Det barn som redan är utsatt ska inte dubbelbestraffas genom att tvingas byta skola. En flytt av den/de som mobbar ska vara en sista utväg när övriga åtgärder misslyckas.
En skolfridslag, en lex Sarah-lag och att lättare kunna flytta på den som mobbar är tre steg för att komma åt problemet med mobbning. För alla kan vi vara överens om att mobbning aldrig är acceptabelt. Med den gemensamma utgångspunkten måste vi sätta ner foten och säga att mobbning inte får förekomma i våra skolor. Det är dags att på allvar införa en nolltolerans mot mobbning och all kränkande behandling i våra skolor!
Ina Lindström
Skolpolitisk talesperson (Fp) Örebro
onsdag, juli 28, 2010
Det går bra för Örebro skolor
Här är en debattartikel publicerad i NA om det glädjande resultatet för kommunens skolor!
Koalition Örebro har under de senaste åren gjort flera aktiva satsningar för att förbättra skolresultaten i Örebro kommun. Det är mycket glädjande att se att de satsningarna nu ger resultat i och med att de flesta av kommunens 7-9-skolor förbättrar sina resultat vad gäller behörighet till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet i kommunens skolor är det högsta på 10 år!
Folkpartiet har under många år menat att det behöver finnas ett större fokus på kunskap i skolan. Skolinspektionens gjorde under 2005 en granskning av kommunens alla skolor som visade just att ett problem var att skolan hade fokus på fel saker. Detta beror på de politiska prioriteringar som gjordes och som gav fel uppdrag till våra verksamheter.
För Folkpartiet är skolans uppdrag enkelt. Alla barn ska nå skolans mål. Därför måste vi se till att förutsättningar finns för att klara detta. Mer uppföljning av elevernas inlärning, tidigare insatser för de barn som riskerar att halka efter och en skola där kunskap står i fokus är några av de frågor som vi drivit under den här mandatperioden. Både på kommunal och nationell nivå har skolan varit en av våra viktigaste frågor.
Tre av de frågor som varit extra viktiga för oss är:
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Det förbättrade resultatet med ökad behörighet till gymnasiets nationella program gör att individuella programmet kan minska i omfattning och ännu mer resurser kan överföras till eleverna i de lägre åldrarna.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Det förbättrade resultatet i skolan är glädjande. Men det går inte att slå sig till ro och vara nöjd. Fortfarande är det alldeles för många elever som i höst inte kan börja på nationella gymnasieprogram trots att de vill. Utvecklingen av skolan går åt rätt håll men mycket återstår innan vi har en skola som verkligen ger förutsättningar till alla elever att nå målen och lämna skolan med godkända betyg.
Man kan med bekymmer se att oppositionen i Örebro fortfarande saknar en reell skolpolitik för ökad kunskap. Det enda konkreta löftet, läxhjälp i alla skolor, kommer inte att öka måluppfyllelsen. Framförallt inte i ett läge där de visar att de inte förmår fatta de avgörande besluten kring skolans utformning och innehåll.
Folkpartiet kommer fortsätta att låta skolan vara en av våra mest viktiga frågor. Det är nödvändigt. För elevernas skull. För hela Örebros framtids skull!
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Koalition Örebro har under de senaste åren gjort flera aktiva satsningar för att förbättra skolresultaten i Örebro kommun. Det är mycket glädjande att se att de satsningarna nu ger resultat i och med att de flesta av kommunens 7-9-skolor förbättrar sina resultat vad gäller behörighet till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet i kommunens skolor är det högsta på 10 år!
Folkpartiet har under många år menat att det behöver finnas ett större fokus på kunskap i skolan. Skolinspektionens gjorde under 2005 en granskning av kommunens alla skolor som visade just att ett problem var att skolan hade fokus på fel saker. Detta beror på de politiska prioriteringar som gjordes och som gav fel uppdrag till våra verksamheter.
För Folkpartiet är skolans uppdrag enkelt. Alla barn ska nå skolans mål. Därför måste vi se till att förutsättningar finns för att klara detta. Mer uppföljning av elevernas inlärning, tidigare insatser för de barn som riskerar att halka efter och en skola där kunskap står i fokus är några av de frågor som vi drivit under den här mandatperioden. Både på kommunal och nationell nivå har skolan varit en av våra viktigaste frågor.
Tre av de frågor som varit extra viktiga för oss är:
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Det förbättrade resultatet med ökad behörighet till gymnasiets nationella program gör att individuella programmet kan minska i omfattning och ännu mer resurser kan överföras till eleverna i de lägre åldrarna.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Det förbättrade resultatet i skolan är glädjande. Men det går inte att slå sig till ro och vara nöjd. Fortfarande är det alldeles för många elever som i höst inte kan börja på nationella gymnasieprogram trots att de vill. Utvecklingen av skolan går åt rätt håll men mycket återstår innan vi har en skola som verkligen ger förutsättningar till alla elever att nå målen och lämna skolan med godkända betyg.
Man kan med bekymmer se att oppositionen i Örebro fortfarande saknar en reell skolpolitik för ökad kunskap. Det enda konkreta löftet, läxhjälp i alla skolor, kommer inte att öka måluppfyllelsen. Framförallt inte i ett läge där de visar att de inte förmår fatta de avgörande besluten kring skolans utformning och innehåll.
Folkpartiet kommer fortsätta att låta skolan vara en av våra mest viktiga frågor. Det är nödvändigt. För elevernas skull. För hela Örebros framtids skull!
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
fredag, maj 28, 2010
Sverige ska vara en kunskapsledande nation
Replikskiftet med Esbjörnsson fortsätter...
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.
Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.
Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.
Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.
En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.
Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.
Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.
Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.
Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.
Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.
En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.
Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.
Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
lördag, maj 15, 2010
Folkpartiet vill skapa en kunskapsskola
Följande debattartikel publicerades i etc den 14 maj som svar på en artikel från socialdemokraternas Thomas Esbjörnsson.
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
torsdag, mars 18, 2010
Könsroller i skolan påverkar resultaten
Det finns idag tydliga skillnader mellan hur killar och tjejer klarar skolan. För att generalisera, tjejer är oftare högpresterande och känner stress över skolarbetet medan det bland killarna finns en mer utbredd glidarmentalitet. Till en del beror detta på de könsroller som finns i vårt samhälle. Den duktiga tjejen och den coola killen.
I min högstadieskola blev de killar som faktiskt pluggade och ville prestera utpekade som nördar. Det var mycket coolare att skolka och att inte ha pluggat till provet. Naturligtvis påverkar detta resten av livet.
DN har i sin artikelserie "prestationsprinsessor och glidarkillar" belyst det här problemet. Jag måste hålla med Jan Björklund som menar att mer struktur i skolan säkerligen skulle hjälpa de här killarna. Visst är ett eget ansvar för sitt skolarbete bra och klarar man av det så är det en väldigt utvecklande arbetssätt. Problemet är ju bara alla de som inte klarar av det.
Samtidigt får man inte heller glömma bort de tjejer som känner en enorm press på sig att prestera bra i skolan. De upplever stress och mår dåligt.
Med detta i åtanke är det väldigt välkommet att regeringen tillsatt en delegation för jämställdhet i skolan, under ledning av Anna Ekström. Det är ett nödvändigt arbete som inte kan påbörjas en dag för tidigt!
I min högstadieskola blev de killar som faktiskt pluggade och ville prestera utpekade som nördar. Det var mycket coolare att skolka och att inte ha pluggat till provet. Naturligtvis påverkar detta resten av livet.
DN har i sin artikelserie "prestationsprinsessor och glidarkillar" belyst det här problemet. Jag måste hålla med Jan Björklund som menar att mer struktur i skolan säkerligen skulle hjälpa de här killarna. Visst är ett eget ansvar för sitt skolarbete bra och klarar man av det så är det en väldigt utvecklande arbetssätt. Problemet är ju bara alla de som inte klarar av det.
Samtidigt får man inte heller glömma bort de tjejer som känner en enorm press på sig att prestera bra i skolan. De upplever stress och mår dåligt.
Med detta i åtanke är det väldigt välkommet att regeringen tillsatt en delegation för jämställdhet i skolan, under ledning av Anna Ekström. Det är ett nödvändigt arbete som inte kan påbörjas en dag för tidigt!
onsdag, mars 03, 2010
Enkelspårig (s)kolpolitik
En debattartikel som publicerades i NA 3 mars
Läxhjälp erbjuds i dag på många skolor i Örebro kommun. Genom Folkpartiet och koalitionens politik har skolorna i dag mer frihet och bättre förutsättningar att ge varje elev bra undervisning och rätt stöd. Läxhjälp kan, och är på många håll, vara ett bra verktyg. Men skolans läxhjälp är inte den viktigaste framtidsfrågan för skolan och eleverna. Därför är den enkelspårighet som oppositionen visar på i skolfrågorna farlig, eftersom den gör en bisak till en huvudsak.
Frågan om måluppfyllelsen i skolan är ständigt aktuell och en av de stora utmaningarna dagens samhälle har att lösa. Att barn och unga hamnar efter och inte når skolans mål kan inte accepteras. Ständigt pågår ett förbättrings- och utvecklingsarbete på våra skolor. Politiken har en viktig roll i att efterfråga dessa förbättringar, att ifrågasätta och våga ställa de obekväma frågorna. Från höger till vänster är vi överens om problembilden. Dock skiljer sig vår syn på lösningar åt.
Från oppositionens håll förs en och samma lösning fram, nämligen den om organiserad läxhjälp. I ett sätt att svartmåla koalitionens politik vill man få det att framstå som att vi är mot läxhjälp på skolorna. Ingenting kunde vara mer felaktigt. För läxhjälp finns redan idag på en mängd skolor runtom i Örebro. På en del skolor är det lärare som hjälper till. På andra skolor är det företrädare för det civila samhället som ställer upp. Skillnaden mellan Koalitionens politik och det förslag som förs fram av oppositionen är att vi inte vill ha obligatorisk läxhjälp på alla skolor.
Till skillnad mot oppositionen tror vi nämligen att det är skolorna själva som bäst avgör vilken hjälp deras elever behöver för att nå målen. På en del skolor är det kanske läxhjälp. På andra skolor kan det handla om mindre grupper. På en tredje skola är det ytterligare andra lösningar som är de bästa.
Jag vill också understryka att det finns mycket viktigare frågor än läxhjälp. Framför allt borde vi prata om lärarna och deras viktiga roll i klassrummet.. Tack vare lärarlyftet har många pedagoger fått möjlighet till fortbildning och fördjupning i de ämnen man undervisar. Det är trots allt i klassrummet den stora kunskapsinhämtningen ska ske, att inte tala om det utan lyfta läxhjälpen är att blunda för det verkliga problemet och försöka hitta snabba lösningar på frågor som är betydligt större än så.
Kunskapsuppdraget måste vara centralt för skolan. Under flera år har det uppdraget tyvärr hamnat i skymundan. Den här mandatperioden har flera förändringar gjorts, både i Örebro och nationellt för att förändra detta. Men förändring tar tid. Då är det lätt att bli otålig, att bli klåfingrig och vilja ge sig in och detaljstyra. Istället är det lärare och rektorer som måste avgöra vilka åtgärder som behövs på varje enskild skola. För precis som elevernas behov inte är de samma är inte heller skolornas behov lika.
Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan att ha fått all den hjälp och det stöd de behöver. Men jag hemfaller heller inte åt de enkla lösningar som socialdemokraterna gör. Under många år var det så skolpolitiken bedrevs, och resultatet ser vi idag. Det finns inte en enda, enkel lösning för att öka måluppfyllelsen och ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål.
Läxhjälp erbjuds i dag på många skolor i Örebro kommun. Genom Folkpartiet och koalitionens politik har skolorna i dag mer frihet och bättre förutsättningar att ge varje elev bra undervisning och rätt stöd. Läxhjälp kan, och är på många håll, vara ett bra verktyg. Men skolans läxhjälp är inte den viktigaste framtidsfrågan för skolan och eleverna. Därför är den enkelspårighet som oppositionen visar på i skolfrågorna farlig, eftersom den gör en bisak till en huvudsak.
Frågan om måluppfyllelsen i skolan är ständigt aktuell och en av de stora utmaningarna dagens samhälle har att lösa. Att barn och unga hamnar efter och inte når skolans mål kan inte accepteras. Ständigt pågår ett förbättrings- och utvecklingsarbete på våra skolor. Politiken har en viktig roll i att efterfråga dessa förbättringar, att ifrågasätta och våga ställa de obekväma frågorna. Från höger till vänster är vi överens om problembilden. Dock skiljer sig vår syn på lösningar åt.
Från oppositionens håll förs en och samma lösning fram, nämligen den om organiserad läxhjälp. I ett sätt att svartmåla koalitionens politik vill man få det att framstå som att vi är mot läxhjälp på skolorna. Ingenting kunde vara mer felaktigt. För läxhjälp finns redan idag på en mängd skolor runtom i Örebro. På en del skolor är det lärare som hjälper till. På andra skolor är det företrädare för det civila samhället som ställer upp. Skillnaden mellan Koalitionens politik och det förslag som förs fram av oppositionen är att vi inte vill ha obligatorisk läxhjälp på alla skolor.
Till skillnad mot oppositionen tror vi nämligen att det är skolorna själva som bäst avgör vilken hjälp deras elever behöver för att nå målen. På en del skolor är det kanske läxhjälp. På andra skolor kan det handla om mindre grupper. På en tredje skola är det ytterligare andra lösningar som är de bästa.
Jag vill också understryka att det finns mycket viktigare frågor än läxhjälp. Framför allt borde vi prata om lärarna och deras viktiga roll i klassrummet.. Tack vare lärarlyftet har många pedagoger fått möjlighet till fortbildning och fördjupning i de ämnen man undervisar. Det är trots allt i klassrummet den stora kunskapsinhämtningen ska ske, att inte tala om det utan lyfta läxhjälpen är att blunda för det verkliga problemet och försöka hitta snabba lösningar på frågor som är betydligt större än så.
Kunskapsuppdraget måste vara centralt för skolan. Under flera år har det uppdraget tyvärr hamnat i skymundan. Den här mandatperioden har flera förändringar gjorts, både i Örebro och nationellt för att förändra detta. Men förändring tar tid. Då är det lätt att bli otålig, att bli klåfingrig och vilja ge sig in och detaljstyra. Istället är det lärare och rektorer som måste avgöra vilka åtgärder som behövs på varje enskild skola. För precis som elevernas behov inte är de samma är inte heller skolornas behov lika.
Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan att ha fått all den hjälp och det stöd de behöver. Men jag hemfaller heller inte åt de enkla lösningar som socialdemokraterna gör. Under många år var det så skolpolitiken bedrevs, och resultatet ser vi idag. Det finns inte en enda, enkel lösning för att öka måluppfyllelsen och ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål.
torsdag, januari 28, 2010
Måluppfyllelse
Igår var det interpellationsdebatt om måluppfyllelsen i Örebro kommuns skolor. Tyvärr var jag sjuk och kunde inte delta men vill ändå lyfta några saker jag är stolt och glad över att vi gör för att förbättra måluppfyllelsen.
- Kontinuerlig uppföljning
Den här mandatperoden har vi haft dialogträffar med rektorer och personal och tydligt efterfrågat hur man arbetar för en ökad måluppfyllelse. Skolverket menar på att det politiken frågar efter, det händer också ute i verksamheterna. Ett skifte till att fråga om måluppfyllelse ger resultat. Det märks stor skillnad nu mot för tre år sedan på hur skolorna förmår redovisa sitt arbete. Vi har också rektorerna från våra 7-9 skolor på nämnden regelbundet för att redovisa den aktuella måluppfyllelsen.
- Perrongen
Den introduktionsskola som den förra majoriteten tillskapade i Vivalla gjorde ett bra arbete. Men effekterna blev precis de som vi förutspådde när vi sa nej till skapandet av den. Genom att vi nu istället skapat perrongen som mottagningsenhet för alla nyanlända barn kan de få en betydligt bättre introduktion i den svenska skolan.
- Projektet "Ökad måluppfyllelse"
Under ledning av Håkan Ågren har det här projektet arbetat med att lyfta fram och belysa goda exempel som resten av organisationen kan dra lärdom av. man har också arbetat med flexibelt lärande. Ett lysande exempel är Stora Mellösa skola som gör ett fantastiskt arbete.
Så svaret är att vi gör mycket för att öka måluppfyllelsen. Dessutom gör regeringen en rad insatser som lett till stora förbättringar i skolorna. Men förändring tar tid. De elever som nu lämnar grundskolan har gått många år i en skola som inte tagit sitt kunskapsuppdrag på allvar. Med regeringens och folkpartiets skolpolitik har det ändrats och jag är övertygad om att vi snart kommer att se betydande skillnad!
- Kontinuerlig uppföljning
Den här mandatperoden har vi haft dialogträffar med rektorer och personal och tydligt efterfrågat hur man arbetar för en ökad måluppfyllelse. Skolverket menar på att det politiken frågar efter, det händer också ute i verksamheterna. Ett skifte till att fråga om måluppfyllelse ger resultat. Det märks stor skillnad nu mot för tre år sedan på hur skolorna förmår redovisa sitt arbete. Vi har också rektorerna från våra 7-9 skolor på nämnden regelbundet för att redovisa den aktuella måluppfyllelsen.
- Perrongen
Den introduktionsskola som den förra majoriteten tillskapade i Vivalla gjorde ett bra arbete. Men effekterna blev precis de som vi förutspådde när vi sa nej till skapandet av den. Genom att vi nu istället skapat perrongen som mottagningsenhet för alla nyanlända barn kan de få en betydligt bättre introduktion i den svenska skolan.
- Projektet "Ökad måluppfyllelse"
Under ledning av Håkan Ågren har det här projektet arbetat med att lyfta fram och belysa goda exempel som resten av organisationen kan dra lärdom av. man har också arbetat med flexibelt lärande. Ett lysande exempel är Stora Mellösa skola som gör ett fantastiskt arbete.
Så svaret är att vi gör mycket för att öka måluppfyllelsen. Dessutom gör regeringen en rad insatser som lett till stora förbättringar i skolorna. Men förändring tar tid. De elever som nu lämnar grundskolan har gått många år i en skola som inte tagit sitt kunskapsuppdrag på allvar. Med regeringens och folkpartiets skolpolitik har det ändrats och jag är övertygad om att vi snart kommer att se betydande skillnad!
tisdag, maj 19, 2009
Elitklasser
Jan Björklund har nu presenterat ett förslag om att man ska ändra skollagen så att antagningsprov ska tillåtas även i teoretiska ämnen. Ett ämne som nämns i debatten är matte.
DN skriver om förslaget här och socialdemokraterna är (inte så förvånande) emot.
Sossarnas skolpolitiska talesperson menar att det är en rättighet för barnen att lära sig läsa skriva och räkna. Det är hennes argument mot att vissa elever ska få gå före. Det är ett resonemang som verkar sprunget ur en brist på hållbara argument. För visst kan alla barn läara sig läsa, skriva och räkna även om vissa får gå före. Det är ju just därför regeringen ger extra pengar till just läsa, skriva, räkna-garantin.
Jag välkomnar förslaget från skolministern. Det ger alla barn möjlighet att få läsa på sin egen nivå, även om den nivån råkar vara högre än klasskamraternas. Dessutom, antagningsprov är redan idag tillåtna i estetiska ämnen och jag har svårt att se varför man skulle få ha "elitklasser" i musik men inte i matte?
DN skriver om förslaget här och socialdemokraterna är (inte så förvånande) emot.
Sossarnas skolpolitiska talesperson menar att det är en rättighet för barnen att lära sig läsa skriva och räkna. Det är hennes argument mot att vissa elever ska få gå före. Det är ett resonemang som verkar sprunget ur en brist på hållbara argument. För visst kan alla barn läara sig läsa, skriva och räkna även om vissa får gå före. Det är ju just därför regeringen ger extra pengar till just läsa, skriva, räkna-garantin.
Jag välkomnar förslaget från skolministern. Det ger alla barn möjlighet att få läsa på sin egen nivå, även om den nivån råkar vara högre än klasskamraternas. Dessutom, antagningsprov är redan idag tillåtna i estetiska ämnen och jag har svårt att se varför man skulle få ha "elitklasser" i musik men inte i matte?
onsdag, mars 11, 2009
Så fruktansvärt
En ny skolmassaker har ägt rum, denna gång i Tyskland.
Minst 16 personer har dött och det är så fruktansvärt att jag knappt vet vad jag ska skriva! Vi måste våga tänka i förväg och se att det här kommer att kunna hända även i Sverige. Vi måste skapa ett förebyggande arbete och rutiner som i alla fall gör risken mindre. Vi måste klara att tänka att det otänkbara kan hända även här...
Minst 16 personer har dött och det är så fruktansvärt att jag knappt vet vad jag ska skriva! Vi måste våga tänka i förväg och se att det här kommer att kunna hända även i Sverige. Vi måste skapa ett förebyggande arbete och rutiner som i alla fall gör risken mindre. Vi måste klara att tänka att det otänkbara kan hända även här...
Att lyfta goda exempel
Förra veckan presenterade vi vårt förslag till handlingsprogram för de västra stadsdelarna. På presskonferensen bleev jag intervjuad av SVT Tvärsnytt om vad vi gör för att förbättra skolorna på Väster. Jag försökte framhålla att vi redan har bra skolor på Väster men att vi ibland är för dåliga på att tala om detta utan istället fastnar i en negativ nild och bara talar om problemen.
Ett exempel är Vivallaskolan. Brukarundersökningarna visar att eleverna på Vivallaskolan känner sig trygga, de tycker att de lär sig mycket och är över lag mycket nöjda! Dessutom har ett systematiskt arbete med kunskapsmålen gett resultat, Vivallaskolans andel som lämnar år 9 med behörighet att söka till gymnasiet ökar hela tiden. Nerikes Allehanda skriver till exempel om att Vivallaskolan är en av Örebros bättre skolor vad gäller arbetet mot mobbing.
Det är fler sådana nyheter vi behöver! Skolorna på väster är överlag väldigt bra men det gäller att vi också vågar tala om att det är så
Ett exempel är Vivallaskolan. Brukarundersökningarna visar att eleverna på Vivallaskolan känner sig trygga, de tycker att de lär sig mycket och är över lag mycket nöjda! Dessutom har ett systematiskt arbete med kunskapsmålen gett resultat, Vivallaskolans andel som lämnar år 9 med behörighet att söka till gymnasiet ökar hela tiden. Nerikes Allehanda skriver till exempel om att Vivallaskolan är en av Örebros bättre skolor vad gäller arbetet mot mobbing.
Det är fler sådana nyheter vi behöver! Skolorna på väster är överlag väldigt bra men det gäller att vi också vågar tala om att det är så
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
