Idag, lagom till att P3 går ut med en granskning av smutskastning i politiken, publicerar Sossarna i Örebro sitt eget bidrag. Det är en youtube-film där man redovisar ett antal påståenden på försämringar som man menar har hänt under de senaste åren. Det är en film full av felaktiga påståenden. Och om inte det vore nog, de felaktiga siffror man använt har man också räknat ihop på ett felaktigt sätt...
Jag är skolpolitiker. Därför kommer jag att prata om det området.
Påstående 1: Antalet behöriga till gymnasiet har minskat med -6.7 procentenheter. I sin graf hävdar man att andelen elever som var behöriga till gymnasiets nationella program 2006 var ca 85% (man har inte märkt ut den faktiska siffran) och 2010 var samma siffra ca 78%.
Sant: 2006 var andelen elever behöriga till de nationella programmen på gymnasiet 84,7%. 2010 var andelen 83%. Det är en minskning på 1,7%
Påstående 2: Antalet elever som nått målen i alla ämnen när de lämnar grundskolan har minskat med 6 procentenheter, från 74% till 69%. Här väljer man att redovisa siffran från 2009, antagligen för att den från 2010 är väsentligt bättre.
Sant: Inte ens om man tar resultatet från 2009 stämmer uträkningen. 74,3-69,7=4,6 inte 6 som man påstår i filmen.
Om man då ska göra en summering över hela mandatperioden så är andelen 2010 73,8% som uppnått målen i alla ämnen i år 9. Då är skillnaden helt plötsligt bara 0,5 vilket inte var lika kul att visa i sin film.
Så slutsatsen är inte bara att sossarna inte har några egna argument och måste ägna sig åt smutskastning, de använder sig dessutom av felaktig statistik och kan inte heller räkna.
För den som undrar har jag använt mig av kommunens egna statistik som finns att läsa på hemsidan
måndag, september 06, 2010
torsdag, september 02, 2010
Utveckla förskolan!
Skolan är den viktigaste frågan för mig och för folkpartiet. Det är viktigt att då inte bara fastna i att prata grundskola och gymnasium. Därför presenterar jag nu några delar av vad jag vill göra för att utveckla förskolan i Örebro.
Flexibel förskola!
Förutom att förskolorna ska ha en god pedagogisk miljö så gäller det att de är flexibla och anpassade efter de behov som föräldrarna har. Förskolorna ska ha öppet när föräldrar behöver barnomsorg. Samhället har förändrats och allt färre föräldrar arbetar 8-17. Därför måste förskolornas öppettider anpassas till de behov som finns. Nattis och kvällis är bra och ska utvecklas.
Utöka 15-timmarsreformen!
Barn till föräldralediga och sjukskrivna har idag rätt till 15 timmar barnomsorg i veckan. Den tiden ska utökas till 30 timmar per vecka. Det är inte en reform för föräldrarna utan för barnen. Barnens lärande och utveckling ska ges möjlighet att fortsätta, oavsett föräldrarnas situation.
Minska barngrupperna!
Barngruppernas storlek ska anpassas för att främja en trygg och god pedagogisk miljö. Därför ska inte barngruppernas storlek överstiga 15 barn.
En jämställd förskola!
Forskning visar att barn och elever ofta möts enligt gamla könsmönster i förskola och skola. Det begränsar varje individs möjligheter och utveckling. Det vill vi förändra genom ett medvetet, strukturerat jämställdhetsarbete i förskolor och skolor.
Flexibel förskola!
Förutom att förskolorna ska ha en god pedagogisk miljö så gäller det att de är flexibla och anpassade efter de behov som föräldrarna har. Förskolorna ska ha öppet när föräldrar behöver barnomsorg. Samhället har förändrats och allt färre föräldrar arbetar 8-17. Därför måste förskolornas öppettider anpassas till de behov som finns. Nattis och kvällis är bra och ska utvecklas.
Utöka 15-timmarsreformen!
Barn till föräldralediga och sjukskrivna har idag rätt till 15 timmar barnomsorg i veckan. Den tiden ska utökas till 30 timmar per vecka. Det är inte en reform för föräldrarna utan för barnen. Barnens lärande och utveckling ska ges möjlighet att fortsätta, oavsett föräldrarnas situation.
Minska barngrupperna!
Barngruppernas storlek ska anpassas för att främja en trygg och god pedagogisk miljö. Därför ska inte barngruppernas storlek överstiga 15 barn.
En jämställd förskola!
Forskning visar att barn och elever ofta möts enligt gamla könsmönster i förskola och skola. Det begränsar varje individs möjligheter och utveckling. Det vill vi förändra genom ett medvetet, strukturerat jämställdhetsarbete i förskolor och skolor.
tisdag, augusti 31, 2010
Valfråga nr 2
Eller ja, det är väl inte riktigt en ny fråga utan ytterligare ett område inom skolpolitiken.
Nolltolerans mot mobbning
Inget barn ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli slagen, mobbad eller utsatt för kränkande behandling. Skolornas arbete med de här frågorna måste bli mycket bättre. Därför ska en nolltolerans mot mobbning införas i kommunen och ett systematiskt arbete måste finnas för att stärka skolorna i detta svåra uppdrag.
All skolpersonal ska vara skyldig att agera mot och anmäla misstankar om mobbning eller annan kränkande behandling. Metoderna som används i arbetet mot mobbning ska vara välbeprövade.
All skolpersonal ska vara skyldiga att anmäla misstankar om mobbning. Allt för ofta hör jag historier av elever om hur det visst förekommer mobbning på deras skola men lärarna ser inget. Så får det inte vara. Varje misstanke om mobbning måste anmälas. Idag hänger det på den enskilda läraren att notera misstankar men vad händer om denna försvinner? Misstankarna måste finnas tillgängliga för alla på skolan för att kunna se mönster.
Nolltolerans mot mobbning
Inget barn ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli slagen, mobbad eller utsatt för kränkande behandling. Skolornas arbete med de här frågorna måste bli mycket bättre. Därför ska en nolltolerans mot mobbning införas i kommunen och ett systematiskt arbete måste finnas för att stärka skolorna i detta svåra uppdrag.
All skolpersonal ska vara skyldig att agera mot och anmäla misstankar om mobbning eller annan kränkande behandling. Metoderna som används i arbetet mot mobbning ska vara välbeprövade.
All skolpersonal ska vara skyldiga att anmäla misstankar om mobbning. Allt för ofta hör jag historier av elever om hur det visst förekommer mobbning på deras skola men lärarna ser inget. Så får det inte vara. Varje misstanke om mobbning måste anmälas. Idag hänger det på den enskilda läraren att notera misstankar men vad händer om denna försvinner? Misstankarna måste finnas tillgängliga för alla på skolan för att kunna se mönster.
söndag, augusti 29, 2010
förstörda valaffischer
Såhär i valtider är städerna fulla med affischer från olika partier. Det är ett sätt att uttrycka åsikter, promota kandidater och visa att man finns. Tyvärr är det ovanligt att affischerna får stå ifred. De blir nedsparkade, nedklottrade och sönderslagna. Det drabbar alla partier och är lika tråkigt varje gång det händer. Yttrandefriheten är viktig och får aldrig kränkas. Därför är det extra tråkigt när ungdomsförbund till etablerade partier, där det är troligt att medlemmarna så småningom kommer att komma in i partipolitiken och kandidera i val osv inte kan respektera andra partiers rätt att uttrycka sina åsikter.
Häromdagen hade SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, varit ute på stan och förstört våra affischer. Inte bara våra, utan bland annat Kristdemokraternas hade förstörts. Tråkigt, och jag hoppas verkligen att deras moderparti reagerar och lär sitt ungdomsförbund vikten av respekt för demokrati och yttrandefrihet
Häromdagen hade SSU, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, varit ute på stan och förstört våra affischer. Inte bara våra, utan bland annat Kristdemokraternas hade förstörts. Tråkigt, och jag hoppas verkligen att deras moderparti reagerar och lär sitt ungdomsförbund vikten av respekt för demokrati och yttrandefrihet
lördag, augusti 28, 2010
Kunskapsfokus i skolan!
Jag kommer de närmsta dagarna att presentera de 4 områden som finns med i min personvalsfolder och som jag kommer att driva under den kommande mandatperioden.
För det första:
Kunskap!
Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna, att kunna läsa, skriva och räkna. Elever med svårigheter måste få mer kvalificerad hjälp.
Arbetet med tidig uppföljning av elevernas kunskaper måste utvecklas och bli ännu bättre. Nationella prov, skriftliga omdömen och de individuella utvecklingsplanerna är nödvändiga i detta arbete. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag!
För det första:
Kunskap!
Alla elever som går ut grundskolan ska ha de kunskaper med sig som de behöver för att klara fortsatta studier. Allra viktigast är baskunskaperna, att kunna läsa, skriva och räkna. Elever med svårigheter måste få mer kvalificerad hjälp.
Arbetet med tidig uppföljning av elevernas kunskaper måste utvecklas och bli ännu bättre. Nationella prov, skriftliga omdömen och de individuella utvecklingsplanerna är nödvändiga i detta arbete. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag!
onsdag, augusti 25, 2010
Satsa på lärarna
Idag har jag och Staffan Werme presenterat 3 konkreta förslag på hur vi under nästa mandatperiod tänker satsa på lärarna i Örebro.
För det första: Höj lärarlönerna!
Eftersom lärarna har avgörande betydelse för elevernas inlärning och resultat måste vi ha de bästa lärarna. Läraryrkets status måste höjas. Lönerna är en viktig del av detta. Trots ett medvetet arbete för att öka lärarlönerna har Örebro fortfarande mycket låga löner. Vi kommer 2011 – 2014 att avsätta resurser för att höja lärarnas löner.
För det andra: Satsa på lärarna, hela arbetslivet!
Som lärare blir man aldrig fullärd. Det är otroligt viktigt att ständigt få utvecklas, bli bättre och få del av ny kunskap. Fortbildning och karriärmöjligheter är otroligt viktigt för att hela tiden utvecklas. Vi kommer under nästa mandatperiod satsa mer pengar på fortbildning för lärare och att införa lektorattjänster i kommunen.
För det tredje: Mindre politik i skolan!
En del politiker vill gå in och styra över pedagogik och detaljer i skolans inre arbete. Vi menar att makten över den vardagliga pedagogiska verksamheten på skolor ska ligga hos lärarna och skolledningen. De intraprenader som finns är bra exempel på att skolorna ofta fungerar bättre när de som befinner sig i verksamheten får större inflytande över den dagliga verksamheten. Vi kommer att under nästa mandatperiod öka självständigheten för våra kommunala skolor.
Visst är det här bara några delar av alla de som behövs för att göra skolan ännu bättre. Det vet du och det vet vi. Men vi måste börja någonstans. Vi väljer att börja med skolan.
Media: Sveriges radio Örebro, TV4
För det första: Höj lärarlönerna!
Eftersom lärarna har avgörande betydelse för elevernas inlärning och resultat måste vi ha de bästa lärarna. Läraryrkets status måste höjas. Lönerna är en viktig del av detta. Trots ett medvetet arbete för att öka lärarlönerna har Örebro fortfarande mycket låga löner. Vi kommer 2011 – 2014 att avsätta resurser för att höja lärarnas löner.
För det andra: Satsa på lärarna, hela arbetslivet!
Som lärare blir man aldrig fullärd. Det är otroligt viktigt att ständigt få utvecklas, bli bättre och få del av ny kunskap. Fortbildning och karriärmöjligheter är otroligt viktigt för att hela tiden utvecklas. Vi kommer under nästa mandatperiod satsa mer pengar på fortbildning för lärare och att införa lektorattjänster i kommunen.
För det tredje: Mindre politik i skolan!
En del politiker vill gå in och styra över pedagogik och detaljer i skolans inre arbete. Vi menar att makten över den vardagliga pedagogiska verksamheten på skolor ska ligga hos lärarna och skolledningen. De intraprenader som finns är bra exempel på att skolorna ofta fungerar bättre när de som befinner sig i verksamheten får större inflytande över den dagliga verksamheten. Vi kommer att under nästa mandatperiod öka självständigheten för våra kommunala skolor.
Visst är det här bara några delar av alla de som behövs för att göra skolan ännu bättre. Det vet du och det vet vi. Men vi måste börja någonstans. Vi väljer att börja med skolan.
Media: Sveriges radio Örebro, TV4
Skolans dag
Igår firades skolans dag och lärarfacken gjorde detta genom att ordna utfrågningar med politiken. Jag deltog i två sådana, dels en med LR på stortorget i Örebro och en med Lärarförbundet i Lekeberg.
EN genomgående fråga är naturligtvis hur vi gör den svenska skolan bättre. Jag svarade att det handlar om tre saker:
1. Ett tydligt kunskapsfokus. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag. Då krävs det också att lärarna får vara just lärare och syssla med pedagogik, inte socialt arbete. Därför är det väldigt glädjande att regeringen idag presenterar en satsning på skolhälsovård.
2. Arbetsro i skolan Ordning och reda och arbetsro gynnar framförallt de barn som har svårt att koncentrera sig. Den arbetsmiljö som finns i många av våra klassrum skulle aldrig accepteras på en vuxen arbetsplats. Lärarna måste få mer befogenheter att upprätthålla ordningen i sina klassrum.
3. Mindre politik i skolan När skolan är kommunal är det lätt att hamna i en situation där politiken lägger sig i hur man ska arbeta i klassrummen, vilken metod man ska använda mot mobbning osv. Det tror jag är livsfarligt. Låt de som är pedagoger syssla med pedagogiken och håll politiken utanför skolan.
Naturligtvis är det bara tre av många saker som måste till för en bättre skola. Men man måste börja någonstans och vi väljer att börja med skolan!
EN genomgående fråga är naturligtvis hur vi gör den svenska skolan bättre. Jag svarade att det handlar om tre saker:
1. Ett tydligt kunskapsfokus. Kunskapsförmedling är och ska vara skolans viktigaste uppdrag. Då krävs det också att lärarna får vara just lärare och syssla med pedagogik, inte socialt arbete. Därför är det väldigt glädjande att regeringen idag presenterar en satsning på skolhälsovård.
2. Arbetsro i skolan Ordning och reda och arbetsro gynnar framförallt de barn som har svårt att koncentrera sig. Den arbetsmiljö som finns i många av våra klassrum skulle aldrig accepteras på en vuxen arbetsplats. Lärarna måste få mer befogenheter att upprätthålla ordningen i sina klassrum.
3. Mindre politik i skolan När skolan är kommunal är det lätt att hamna i en situation där politiken lägger sig i hur man ska arbeta i klassrummen, vilken metod man ska använda mot mobbning osv. Det tror jag är livsfarligt. Låt de som är pedagoger syssla med pedagogiken och håll politiken utanför skolan.
Naturligtvis är det bara tre av många saker som måste till för en bättre skola. Men man måste börja någonstans och vi väljer att börja med skolan!
torsdag, augusti 19, 2010
Ministerbesök
Igår hade vi finbesök av Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister. Tillsammans gjorde vi ett antal besök under dagen, bland annat på Internationella Engelska skolan i Örebro.
Det var ett intressant samtal med rektor Johan Rapp och biträdande rektor Nils Rutqvist. Det blir tydligt att det faktiskt är bra och fungerar med ordentliga ordningsregler i skolan, som är välförankrade och framförallt efterlevs av både lärare och elever. Engelska skolan visar hur man utan några stora medel kan skapa en skola där det lönar sig att plugga och uppföra sig. Det ger också resultat.
Från vänster: Jag, Johan Rapp, Tobias Krantz och Nils Rutqvist
Det var ett intressant samtal med rektor Johan Rapp och biträdande rektor Nils Rutqvist. Det blir tydligt att det faktiskt är bra och fungerar med ordentliga ordningsregler i skolan, som är välförankrade och framförallt efterlevs av både lärare och elever. Engelska skolan visar hur man utan några stora medel kan skapa en skola där det lönar sig att plugga och uppföra sig. Det ger också resultat.
Från vänster: Jag, Johan Rapp, Tobias Krantz och Nils Rutqvist
tisdag, augusti 17, 2010
Nolltolerans mot mobbning
En debattartikel publicerad i NA idag
Varje morgon är det 140 000 barn i Sverige som känner en klump i magen av obehag när de ska gå till skolan. Det görs mycket på våra skolor för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplaner, utbildningar i värdegrund och samspel är exempel på det. Trots detta förekommer det tyvärr att barn blir utsatta för mobbning. Det är aldrig ok! Oavsett anledning kan vi aldrig acceptera att ett endaste barn går till skolan med en klump i magen och en rädsla för slag, sparkar och elaka kommentarer.
Det är dags att vi börjar benämna problemet med vad det verkligen är. Genom att kalla detta för mobbning finns risken att man förminskar vad det verkligen handlar om. Brott mot barn måste kallas vid sitt rätta namn. Ett slag, en spark eller annat våld är misshandel, även om det sker på en skola och det är barn som utsätter andra barn. Beteenden som aldrig skulle accepteras i vuxenvärlden bortförklaras bara för att det händer i skolan, mellan barn.
Mobbning är upprepade kränkningar som sker systematiskt. Med andra ord, en person blir utsatt för kränkningar under en tid. Den person som blir utsatt hamnar i underläge vilket kan medföra att det blir svårt att försvara sig. Det är otroligt viktigt att de vuxna som finns runt barnet tar upplevelserna av kränkning på allvar. Skolverket har granskat 50 skolor i Sverige och studien visar att det tyvärr fortfarande är allt för vanligt att skolpersonal förminskar och bortförklarar upplevelserna barnen har.
Folkpartiet vill att regeringen ska se över möjligheten att göra mobbning straffbart. En skolfridslag som slår fast att det är extra allvarligt med den här formen av systematiskt nedbrytande kränkningar bör utredas. När en man slår en kvinna anses det försvårande om det är en del i en upprepad kränkning. Därför finns lagstiftning om kvinnofrid. På samma sätt ska det finnas en skolfridslag för att skydda de utsatta barnen.
En annan åtgärd för att komma åt problemet är att införa en Lex Sarah-lag för skolan. Det innebär att all personal i skolan ska vara skyldiga att anmäla all mobbning. Allt för att underlätta för personalen i skolan att se och våga anmäla. I en ny lagstiftning måste kraven ökas på lärare, och ytterst på rektorn, att agera tidigt i mobbningsärenden. Det måste ytterst vara de vuxnas ansvar att hindra mobbning. Föräldrarna ska också involveras på ett tidigt stadium.
Om inga andra lösningar fungerar måste det också bli lättare att flytta på mobbaren. Idag är det tyvärr så att det ofta är det mobbade barnet som tvingas byta skola eller klass för att få en bra skolgång. Det är inte ok! Det barn som redan är utsatt ska inte dubbelbestraffas genom att tvingas byta skola. En flytt av den/de som mobbar ska vara en sista utväg när övriga åtgärder misslyckas.
En skolfridslag, en lex Sarah-lag och att lättare kunna flytta på den som mobbar är tre steg för att komma åt problemet med mobbning. För alla kan vi vara överens om att mobbning aldrig är acceptabelt. Med den gemensamma utgångspunkten måste vi sätta ner foten och säga att mobbning inte får förekomma i våra skolor. Det är dags att på allvar införa en nolltolerans mot mobbning och all kränkande behandling i våra skolor!
Ina Lindström
Skolpolitisk talesperson (Fp) Örebro
Varje morgon är det 140 000 barn i Sverige som känner en klump i magen av obehag när de ska gå till skolan. Det görs mycket på våra skolor för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplaner, utbildningar i värdegrund och samspel är exempel på det. Trots detta förekommer det tyvärr att barn blir utsatta för mobbning. Det är aldrig ok! Oavsett anledning kan vi aldrig acceptera att ett endaste barn går till skolan med en klump i magen och en rädsla för slag, sparkar och elaka kommentarer.
Det är dags att vi börjar benämna problemet med vad det verkligen är. Genom att kalla detta för mobbning finns risken att man förminskar vad det verkligen handlar om. Brott mot barn måste kallas vid sitt rätta namn. Ett slag, en spark eller annat våld är misshandel, även om det sker på en skola och det är barn som utsätter andra barn. Beteenden som aldrig skulle accepteras i vuxenvärlden bortförklaras bara för att det händer i skolan, mellan barn.
Mobbning är upprepade kränkningar som sker systematiskt. Med andra ord, en person blir utsatt för kränkningar under en tid. Den person som blir utsatt hamnar i underläge vilket kan medföra att det blir svårt att försvara sig. Det är otroligt viktigt att de vuxna som finns runt barnet tar upplevelserna av kränkning på allvar. Skolverket har granskat 50 skolor i Sverige och studien visar att det tyvärr fortfarande är allt för vanligt att skolpersonal förminskar och bortförklarar upplevelserna barnen har.
Folkpartiet vill att regeringen ska se över möjligheten att göra mobbning straffbart. En skolfridslag som slår fast att det är extra allvarligt med den här formen av systematiskt nedbrytande kränkningar bör utredas. När en man slår en kvinna anses det försvårande om det är en del i en upprepad kränkning. Därför finns lagstiftning om kvinnofrid. På samma sätt ska det finnas en skolfridslag för att skydda de utsatta barnen.
En annan åtgärd för att komma åt problemet är att införa en Lex Sarah-lag för skolan. Det innebär att all personal i skolan ska vara skyldiga att anmäla all mobbning. Allt för att underlätta för personalen i skolan att se och våga anmäla. I en ny lagstiftning måste kraven ökas på lärare, och ytterst på rektorn, att agera tidigt i mobbningsärenden. Det måste ytterst vara de vuxnas ansvar att hindra mobbning. Föräldrarna ska också involveras på ett tidigt stadium.
Om inga andra lösningar fungerar måste det också bli lättare att flytta på mobbaren. Idag är det tyvärr så att det ofta är det mobbade barnet som tvingas byta skola eller klass för att få en bra skolgång. Det är inte ok! Det barn som redan är utsatt ska inte dubbelbestraffas genom att tvingas byta skola. En flytt av den/de som mobbar ska vara en sista utväg när övriga åtgärder misslyckas.
En skolfridslag, en lex Sarah-lag och att lättare kunna flytta på den som mobbar är tre steg för att komma åt problemet med mobbning. För alla kan vi vara överens om att mobbning aldrig är acceptabelt. Med den gemensamma utgångspunkten måste vi sätta ner foten och säga att mobbning inte får förekomma i våra skolor. Det är dags att på allvar införa en nolltolerans mot mobbning och all kränkande behandling i våra skolor!
Ina Lindström
Skolpolitisk talesperson (Fp) Örebro
onsdag, juli 28, 2010
Det går bra för Örebro skolor
Här är en debattartikel publicerad i NA om det glädjande resultatet för kommunens skolor!
Koalition Örebro har under de senaste åren gjort flera aktiva satsningar för att förbättra skolresultaten i Örebro kommun. Det är mycket glädjande att se att de satsningarna nu ger resultat i och med att de flesta av kommunens 7-9-skolor förbättrar sina resultat vad gäller behörighet till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet i kommunens skolor är det högsta på 10 år!
Folkpartiet har under många år menat att det behöver finnas ett större fokus på kunskap i skolan. Skolinspektionens gjorde under 2005 en granskning av kommunens alla skolor som visade just att ett problem var att skolan hade fokus på fel saker. Detta beror på de politiska prioriteringar som gjordes och som gav fel uppdrag till våra verksamheter.
För Folkpartiet är skolans uppdrag enkelt. Alla barn ska nå skolans mål. Därför måste vi se till att förutsättningar finns för att klara detta. Mer uppföljning av elevernas inlärning, tidigare insatser för de barn som riskerar att halka efter och en skola där kunskap står i fokus är några av de frågor som vi drivit under den här mandatperioden. Både på kommunal och nationell nivå har skolan varit en av våra viktigaste frågor.
Tre av de frågor som varit extra viktiga för oss är:
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Det förbättrade resultatet med ökad behörighet till gymnasiets nationella program gör att individuella programmet kan minska i omfattning och ännu mer resurser kan överföras till eleverna i de lägre åldrarna.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Det förbättrade resultatet i skolan är glädjande. Men det går inte att slå sig till ro och vara nöjd. Fortfarande är det alldeles för många elever som i höst inte kan börja på nationella gymnasieprogram trots att de vill. Utvecklingen av skolan går åt rätt håll men mycket återstår innan vi har en skola som verkligen ger förutsättningar till alla elever att nå målen och lämna skolan med godkända betyg.
Man kan med bekymmer se att oppositionen i Örebro fortfarande saknar en reell skolpolitik för ökad kunskap. Det enda konkreta löftet, läxhjälp i alla skolor, kommer inte att öka måluppfyllelsen. Framförallt inte i ett läge där de visar att de inte förmår fatta de avgörande besluten kring skolans utformning och innehåll.
Folkpartiet kommer fortsätta att låta skolan vara en av våra mest viktiga frågor. Det är nödvändigt. För elevernas skull. För hela Örebros framtids skull!
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Koalition Örebro har under de senaste åren gjort flera aktiva satsningar för att förbättra skolresultaten i Örebro kommun. Det är mycket glädjande att se att de satsningarna nu ger resultat i och med att de flesta av kommunens 7-9-skolor förbättrar sina resultat vad gäller behörighet till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet i kommunens skolor är det högsta på 10 år!
Folkpartiet har under många år menat att det behöver finnas ett större fokus på kunskap i skolan. Skolinspektionens gjorde under 2005 en granskning av kommunens alla skolor som visade just att ett problem var att skolan hade fokus på fel saker. Detta beror på de politiska prioriteringar som gjordes och som gav fel uppdrag till våra verksamheter.
För Folkpartiet är skolans uppdrag enkelt. Alla barn ska nå skolans mål. Därför måste vi se till att förutsättningar finns för att klara detta. Mer uppföljning av elevernas inlärning, tidigare insatser för de barn som riskerar att halka efter och en skola där kunskap står i fokus är några av de frågor som vi drivit under den här mandatperioden. Både på kommunal och nationell nivå har skolan varit en av våra viktigaste frågor.
Tre av de frågor som varit extra viktiga för oss är:
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Det förbättrade resultatet med ökad behörighet till gymnasiets nationella program gör att individuella programmet kan minska i omfattning och ännu mer resurser kan överföras till eleverna i de lägre åldrarna.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Det förbättrade resultatet i skolan är glädjande. Men det går inte att slå sig till ro och vara nöjd. Fortfarande är det alldeles för många elever som i höst inte kan börja på nationella gymnasieprogram trots att de vill. Utvecklingen av skolan går åt rätt håll men mycket återstår innan vi har en skola som verkligen ger förutsättningar till alla elever att nå målen och lämna skolan med godkända betyg.
Man kan med bekymmer se att oppositionen i Örebro fortfarande saknar en reell skolpolitik för ökad kunskap. Det enda konkreta löftet, läxhjälp i alla skolor, kommer inte att öka måluppfyllelsen. Framförallt inte i ett läge där de visar att de inte förmår fatta de avgörande besluten kring skolans utformning och innehåll.
Folkpartiet kommer fortsätta att låta skolan vara en av våra mest viktiga frågor. Det är nödvändigt. För elevernas skull. För hela Örebros framtids skull!
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
fredag, juni 11, 2010
Kommunfullmäktige om att sälja lägenheter
Idag har vi haft kommunfullmäktige med ett endaste ärende, nämligen försäljning av lägenheter hos ÖBO. Jag hade tänkt gå upp och förklara varför jag röstade för. Dock valde jag att avstå och lägger därför här ut det jag tänkt säga:
Ordförande
Som hyresgäst i ÖBO vet jag att ÖBO är ett välskött bolag. Man har fungerande rutiner för det mesta jag som hyresgäst behöver. Det är bra.
Men min bostad finns i ett av de stora bostadsområdena, dom som byggdes på 1960 och början av 1970-talen. Varje dag kan jag se de utmaningar Örebro står inför. En av de största är hur vi ska kunna bryta det utanförskap som alldeles för många människor befinner sig i. Hur får fler jobb? Hur blir skolorna bättre? Hur kan vi känna oss tryggare?
Ingen av dessa frågor är enkel att besvara. Men vi måste försöka finna lösningar. På samma sätt är det med boendefrågan. Miljonprogrammets områden består av likadana hus, med samma lägenhetsstorlekar och med samma ägare. Vi måste bryta upp denna ensidighet, och ersätta den med mångsidighet.
Vi måste blanda boende och arbetsplatser.
Vi måste ha olika lägenhetsstorlekar.
Vi måste ha olika upplåtelseformer.
Vi måste ha nya hus och äldre hus.
Vi måste ha nya ägare.
ÖBO står inför stora utmaningar. Man ska bygga nytt, renovera och förnya bostadsområdena. Bolaget kommer att lägga ner hundratals miljoner kronor på detta. Men för att bryta utanförskapet är det beslut som är nödvändiga.
För att klara av att behålla ÖBO ekonomiskt starkt även efter dessa åtgärder krävs att man redan idag ytterligare stärker bolaget ekonomiskt. Den påfrestning som alla beslut om nybyggnationer, renoveringar och förnyelser kommer att innebära får annars till föjd att ÖBO försvagas.
Därför vill vi genomföra dessa försäljningar. För att minska utanförskapet och öka innanförskapet. För att förnya och förbättra för fler örebroare, oavsett var man bor. För att ge fler människor hopp om en bättre framtid.
De privata fastighetsägare som nu tar över är goda representanter för alla de många fastighetsägare som tar ansvar och utvecklar närsamhället. Jag har bott både hos privata hyresvärdar och hos ÖBO. Den service som jag fått har varit likvärdig. Privata fastighetsägare tar också hand om sina hyresgäster. Det finns inga skäl att svartmåla allt som inte är offentligägt.
Ordförande
Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Ordförande
Som hyresgäst i ÖBO vet jag att ÖBO är ett välskött bolag. Man har fungerande rutiner för det mesta jag som hyresgäst behöver. Det är bra.
Men min bostad finns i ett av de stora bostadsområdena, dom som byggdes på 1960 och början av 1970-talen. Varje dag kan jag se de utmaningar Örebro står inför. En av de största är hur vi ska kunna bryta det utanförskap som alldeles för många människor befinner sig i. Hur får fler jobb? Hur blir skolorna bättre? Hur kan vi känna oss tryggare?
Ingen av dessa frågor är enkel att besvara. Men vi måste försöka finna lösningar. På samma sätt är det med boendefrågan. Miljonprogrammets områden består av likadana hus, med samma lägenhetsstorlekar och med samma ägare. Vi måste bryta upp denna ensidighet, och ersätta den med mångsidighet.
Vi måste blanda boende och arbetsplatser.
Vi måste ha olika lägenhetsstorlekar.
Vi måste ha olika upplåtelseformer.
Vi måste ha nya hus och äldre hus.
Vi måste ha nya ägare.
ÖBO står inför stora utmaningar. Man ska bygga nytt, renovera och förnya bostadsområdena. Bolaget kommer att lägga ner hundratals miljoner kronor på detta. Men för att bryta utanförskapet är det beslut som är nödvändiga.
För att klara av att behålla ÖBO ekonomiskt starkt även efter dessa åtgärder krävs att man redan idag ytterligare stärker bolaget ekonomiskt. Den påfrestning som alla beslut om nybyggnationer, renoveringar och förnyelser kommer att innebära får annars till föjd att ÖBO försvagas.
Därför vill vi genomföra dessa försäljningar. För att minska utanförskapet och öka innanförskapet. För att förnya och förbättra för fler örebroare, oavsett var man bor. För att ge fler människor hopp om en bättre framtid.
De privata fastighetsägare som nu tar över är goda representanter för alla de många fastighetsägare som tar ansvar och utvecklar närsamhället. Jag har bott både hos privata hyresvärdar och hos ÖBO. Den service som jag fått har varit likvärdig. Privata fastighetsägare tar också hand om sina hyresgäster. Det finns inga skäl att svartmåla allt som inte är offentligägt.
Ordförande
Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
fredag, maj 28, 2010
Sverige ska vara en kunskapsledande nation
Replikskiftet med Esbjörnsson fortsätter...
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.
Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.
Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.
Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.
En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.
Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.
Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.
Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.
Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.
Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.
En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.
Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.
Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
lördag, maj 15, 2010
Folkpartiet vill skapa en kunskapsskola
Följande debattartikel publicerades i etc den 14 maj som svar på en artikel från socialdemokraternas Thomas Esbjörnsson.
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
torsdag, april 29, 2010
Sverigedemokraterna bekänner färg
Idag har jag, tillsammans med representanter från övriga fullmäktigepartier, varit på Wadköpings utbildningscenter och pratat politik med ett gäng mycket engagerade elever. Temat var "det goda samhället" vilket gör debatten än mer intressant eftersom det kommer att handla om ideologi. Det är ju trots allt grunden till all vår politik men glöms trots det ofta bort i allt prat om skatter, avdrag och pengar.
Det är nog fjärde eller femte gången jag deltar i de här temadagarna och det är alltid lika intressant och roligt. Eleverna är pålästa och intresserade. Det som gjorde dagen lite mindre rolig var Sverigedemokraterna. Jag ifrågasätter inte deras rätt att delta, trots allt sitter de i kommunfullmäktige och måste därmed behandlas som ett parti bland andra. Men det är skrämmande att lyssna på Sverigedemokraterna och den människosyn de står för.
Grunden till all deras politik idag var att låta Sverige fortsätta vara svenskt. Helt plötsligt känns det väldigt påtagligt att partiet har sitt ursprung i Bevara Sverige Svenskt.
Intressant, men inte förvånande, att notera är att Sverigedemokraterna trots upprepade frågor inte lyckades presentera något som helst svar på vad man tycker i några sakfrågor, det enda man talade om var invandringen. Inga svar på vad man vill med skolan, äldreomsorgen, skatterna, klimatet osv. Den 19 september får vi hoppas att väljarna kan genomskåda den missnöjespolitik som man för och se att Sverigedemokraterna saknar lösningar för att skapa det goda samhället.
Det är nog fjärde eller femte gången jag deltar i de här temadagarna och det är alltid lika intressant och roligt. Eleverna är pålästa och intresserade. Det som gjorde dagen lite mindre rolig var Sverigedemokraterna. Jag ifrågasätter inte deras rätt att delta, trots allt sitter de i kommunfullmäktige och måste därmed behandlas som ett parti bland andra. Men det är skrämmande att lyssna på Sverigedemokraterna och den människosyn de står för.
Grunden till all deras politik idag var att låta Sverige fortsätta vara svenskt. Helt plötsligt känns det väldigt påtagligt att partiet har sitt ursprung i Bevara Sverige Svenskt.
Intressant, men inte förvånande, att notera är att Sverigedemokraterna trots upprepade frågor inte lyckades presentera något som helst svar på vad man tycker i några sakfrågor, det enda man talade om var invandringen. Inga svar på vad man vill med skolan, äldreomsorgen, skatterna, klimatet osv. Den 19 september får vi hoppas att väljarna kan genomskåda den missnöjespolitik som man för och se att Sverigedemokraterna saknar lösningar för att skapa det goda samhället.
tisdag, april 27, 2010
same same but different
Idag har den röd-gröna oppositionen presenterat ett nytt förslag på skatt för de rika. Efter valet avskaffade alliansen den förmögenhetsskatt som tidigare fanns. Den gav visserligen inkomster till staten men gav också möjligheter till skatteplanering genom att flytta kapital utomlands. På så sätt gick Sverige miste om investeringar som istället gjordes i utlandet.
Nu vill oppositionen återinföra förmögenhetsskatten. Fast de vill inte kalla den för just förmögenhetsskatt. Mikaela Valtersson (mp) säger själv, bl.a. i svd, just att förmögenhetsskatten var dålig för Sverige. Hur den nya skatten ska utformas vet man dock inte. Kanske blir det på konsumtion. Kanske blir det på kaptial.
Jan Björklund kommenterar det såhär:
"Det som är svårt att flytta utomlands är fastigheter. Den som är äldre och har betalat av sina lån sitter på en förmögenhet i form av sin villa eller sin bostadsrätt. Med en återinförd förmögenhetsskatt blir i praktiken äldre människors boende hårdbeskattat."
Läs mer i hans nyhetsbrev.
Det ska bli intressant att se vad med oppositionen presenterar när de ska redogöra för sin skattepolitik. Risken är att det blir fler återgångar till sådant som redan visat sig vara dåligt för Sverige.
Nu vill oppositionen återinföra förmögenhetsskatten. Fast de vill inte kalla den för just förmögenhetsskatt. Mikaela Valtersson (mp) säger själv, bl.a. i svd, just att förmögenhetsskatten var dålig för Sverige. Hur den nya skatten ska utformas vet man dock inte. Kanske blir det på konsumtion. Kanske blir det på kaptial.
Jan Björklund kommenterar det såhär:
"Det som är svårt att flytta utomlands är fastigheter. Den som är äldre och har betalat av sina lån sitter på en förmögenhet i form av sin villa eller sin bostadsrätt. Med en återinförd förmögenhetsskatt blir i praktiken äldre människors boende hårdbeskattat."
Läs mer i hans nyhetsbrev.
Det ska bli intressant att se vad med oppositionen presenterar när de ska redogöra för sin skattepolitik. Risken är att det blir fler återgångar till sådant som redan visat sig vara dåligt för Sverige.
fredag, april 23, 2010
Vallöften från sossarna
Idag har sossarna presenterat sitt första vallöfte. Tydligen vill de ha ett kommunalt bolag som ska bygga vindkraft så att kommunen så småningom blir självförsörjande på energi.
Mina tankar går direkt till Rättviks kommun som tänker sig bli självförsörjande på gris- och nötkött.
Jag kan förstå intentionen i sossarnas löfte. Gröna jobb och grön energi är båda bra saker. Men frågan om det verkligen är en kommunal fråga? Jag tycker ju verkligen inte det. I takt med att befolkningens behov ändras måste vi ständigt fundera över vad kommunen egentligen ska ha för verksamheter. Och då är jag helt övertygad om att vindkraftverk inte är en sak för kommunen utan kan lämnas över till näringslivet.
Mina tankar går direkt till Rättviks kommun som tänker sig bli självförsörjande på gris- och nötkött.
Jag kan förstå intentionen i sossarnas löfte. Gröna jobb och grön energi är båda bra saker. Men frågan om det verkligen är en kommunal fråga? Jag tycker ju verkligen inte det. I takt med att befolkningens behov ändras måste vi ständigt fundera över vad kommunen egentligen ska ha för verksamheter. Och då är jag helt övertygad om att vindkraftverk inte är en sak för kommunen utan kan lämnas över till näringslivet.
fredag, april 09, 2010
Tills döden skiljer oss åt
Så lyder rubriken på en viktig rapport som presenterades av en av folkpartiets bästa politiker Barbro Westerholm i dag. Rapporten handlar om äldres rätt att forsätta leva tillsammans i ett äldreboende.
Skrämmande nog så är det bara en femtedel av landets kommuner som garanterar detta! I övriga kommuner finns risken att man skiljs åt när den ene i äktenskapet blir för sjuk för att kunna bo kvar hemma.
Det är naturligtvis inte ett humant sätt att behandla äldre som vill leva ihop på det sätt som de lovat varandra "tills döden skiljer oss åt". I vårt välfärdssamhället har vi råd att låta äldre leva också sina sista år tillsammans om de så önskar. Anständigheten kräver detta!
Därför föreslår vi i Folkpartiet att en lag införs, som garanterar äldre just detta. Politiker ska inte tvinga ett älskande äldre par att bryta sina löften till varandra!
Rapporten kan ni läsa här
Fler bloggar om detta: Niklas Frykman, Mark Klamberg, Annika Beijbom
Skrämmande nog så är det bara en femtedel av landets kommuner som garanterar detta! I övriga kommuner finns risken att man skiljs åt när den ene i äktenskapet blir för sjuk för att kunna bo kvar hemma.
Det är naturligtvis inte ett humant sätt att behandla äldre som vill leva ihop på det sätt som de lovat varandra "tills döden skiljer oss åt". I vårt välfärdssamhället har vi råd att låta äldre leva också sina sista år tillsammans om de så önskar. Anständigheten kräver detta!
Därför föreslår vi i Folkpartiet att en lag införs, som garanterar äldre just detta. Politiker ska inte tvinga ett älskande äldre par att bryta sina löften till varandra!
Rapporten kan ni läsa här
Fler bloggar om detta: Niklas Frykman, Mark Klamberg, Annika Beijbom
fredag, mars 19, 2010
Kul för ÖSK!
Jag är egentligen inte särskilt intresserad av fotboll. Men försöker ändå hänga med lite i vad som händer och hur det går. Ett starkt fotbollslag som går bra är naturligtvis bra för staden.
Därför är det kul att läsa i NA att ÖSK nu får förstärkning i sin trupp. Jag kan inte kommentera hans förmåga som fotbollsspelare men jag kan gratulera ÖSK till en bra värvning och säga att fotbollssäsongen just blev lite intressantare!
Läs mer: DN, svd, Aftonbladet, Expressen
Därför är det kul att läsa i NA att ÖSK nu får förstärkning i sin trupp. Jag kan inte kommentera hans förmåga som fotbollsspelare men jag kan gratulera ÖSK till en bra värvning och säga att fotbollssäsongen just blev lite intressantare!
Läs mer: DN, svd, Aftonbladet, Expressen
torsdag, mars 18, 2010
Könsroller i skolan påverkar resultaten
Det finns idag tydliga skillnader mellan hur killar och tjejer klarar skolan. För att generalisera, tjejer är oftare högpresterande och känner stress över skolarbetet medan det bland killarna finns en mer utbredd glidarmentalitet. Till en del beror detta på de könsroller som finns i vårt samhälle. Den duktiga tjejen och den coola killen.
I min högstadieskola blev de killar som faktiskt pluggade och ville prestera utpekade som nördar. Det var mycket coolare att skolka och att inte ha pluggat till provet. Naturligtvis påverkar detta resten av livet.
DN har i sin artikelserie "prestationsprinsessor och glidarkillar" belyst det här problemet. Jag måste hålla med Jan Björklund som menar att mer struktur i skolan säkerligen skulle hjälpa de här killarna. Visst är ett eget ansvar för sitt skolarbete bra och klarar man av det så är det en väldigt utvecklande arbetssätt. Problemet är ju bara alla de som inte klarar av det.
Samtidigt får man inte heller glömma bort de tjejer som känner en enorm press på sig att prestera bra i skolan. De upplever stress och mår dåligt.
Med detta i åtanke är det väldigt välkommet att regeringen tillsatt en delegation för jämställdhet i skolan, under ledning av Anna Ekström. Det är ett nödvändigt arbete som inte kan påbörjas en dag för tidigt!
I min högstadieskola blev de killar som faktiskt pluggade och ville prestera utpekade som nördar. Det var mycket coolare att skolka och att inte ha pluggat till provet. Naturligtvis påverkar detta resten av livet.
DN har i sin artikelserie "prestationsprinsessor och glidarkillar" belyst det här problemet. Jag måste hålla med Jan Björklund som menar att mer struktur i skolan säkerligen skulle hjälpa de här killarna. Visst är ett eget ansvar för sitt skolarbete bra och klarar man av det så är det en väldigt utvecklande arbetssätt. Problemet är ju bara alla de som inte klarar av det.
Samtidigt får man inte heller glömma bort de tjejer som känner en enorm press på sig att prestera bra i skolan. De upplever stress och mår dåligt.
Med detta i åtanke är det väldigt välkommet att regeringen tillsatt en delegation för jämställdhet i skolan, under ledning av Anna Ekström. Det är ett nödvändigt arbete som inte kan påbörjas en dag för tidigt!
Jan Björklund på besök i Örebro
Igår besökte Jan Björklund Örebro.
Dagen inleddes med ett besök på Risbergska skolan där Jan mötte en fullsatt aula med gymnasieelever. De var otroligt engagerade och ställde mycket frågor, det märks att skolpolitiken engagerar och är viktig. Det är ju trots allt dessa människors vardag vi talar om.
Sedan bar det vidare till en lunch med medlemmar. Här talade Jan om några frågor som troligen kommer bli viktiga i höstens val. Det var bland annat ekonomi och klimat som berördes.
Ekonomifrågan eftersom vi nu sakta är på väg ut ur en av de djupaste lågkonjunkturerna vi någonsin skådat. Regeringens hantering av krisen kommer såklart att bedömas och mätas och vara en stor del av valrörelsen.
Klimatfrågan eftersom vi måste hitta nya vägar för att bli mer klimatsmarta. Frågan är hur vi ska kunna hitta nya energikällor som förmår täcka vårt energibehov. Vindkraft i all ära men det är inte rimligt att tro att vindkraft kommer kunna täcka upp för den kärnkraft som idag finns. Alternativet är rysk gas och det känns inte helt bra att bli beroende av Ryssland på det sättet. Att Ryssland är beredd att använda gasen som maktmedel har vi sett tydliga exempel på. Därför kommer energifrågan bli stor inför valet.
Jan Björklund på Risbergska skolan
Dagen inleddes med ett besök på Risbergska skolan där Jan mötte en fullsatt aula med gymnasieelever. De var otroligt engagerade och ställde mycket frågor, det märks att skolpolitiken engagerar och är viktig. Det är ju trots allt dessa människors vardag vi talar om.
Sedan bar det vidare till en lunch med medlemmar. Här talade Jan om några frågor som troligen kommer bli viktiga i höstens val. Det var bland annat ekonomi och klimat som berördes.
Ekonomifrågan eftersom vi nu sakta är på väg ut ur en av de djupaste lågkonjunkturerna vi någonsin skådat. Regeringens hantering av krisen kommer såklart att bedömas och mätas och vara en stor del av valrörelsen.
Klimatfrågan eftersom vi måste hitta nya vägar för att bli mer klimatsmarta. Frågan är hur vi ska kunna hitta nya energikällor som förmår täcka vårt energibehov. Vindkraft i all ära men det är inte rimligt att tro att vindkraft kommer kunna täcka upp för den kärnkraft som idag finns. Alternativet är rysk gas och det känns inte helt bra att bli beroende av Ryssland på det sättet. Att Ryssland är beredd att använda gasen som maktmedel har vi sett tydliga exempel på. Därför kommer energifrågan bli stor inför valet.
Jan Björklund på Risbergska skolan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
