Tur att marken är mjuk

Var ute i stallet idag och skulle rida en sväng på Nicki. Eftersom jag har fint besök den här helgen bestämde jag mig för att arbeta henne lite på ridbanan. Eftersom det var ett tag sedan sist var hon pigg och glad. Trots det var hon väldigt fin och lydig.

Så sitter jag där, ridandes runt i galopp. Allt är bra, hästen är lugn och fin. Så helt plötsligt, utan förvarning börjar hon bocka. Måste erkänna att jag flög som en liten vante genom luften för att landa på rygg i sanden. Vet itne vem som blev mest förvånad, jag eller hästen. Hon stannade i alla fall omedelbart och tittade förvånat på mig när jag låg i sanden.

Tur för mig att marken är mjuk att landa på!