Replikskiftet med Esbjörnsson fortsätter...
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.
Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.
Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.
Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.
En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.
Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.
Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
fredag, maj 28, 2010
lördag, maj 15, 2010
Folkpartiet vill skapa en kunskapsskola
Följande debattartikel publicerades i etc den 14 maj som svar på en artikel från socialdemokraternas Thomas Esbjörnsson.
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Precis som Thomas Esbjörnsson skriver i sin debattartikel har den svenska skolan under de senaste fyra åren genomgått en rad stora förändringar. Det har varit nödvändiga reformer för att försöka rädda en skola som under många år av socialdemokratiskt styre cementerats i en form som varit allt annat än gynnsam för dess elever.
När alliansregeringen vann valet hade Sverige inte en skola som minskade klassklyftorna, utan tvärtom ökade dem. Studieresultaten för elever med högutbildade föräldrar var i stort sett oförändrade mellan 1999 och 2004 medan de för barn med lågutbildade föräldrar försämrades väsentligt. Det var den socialdemokratiska skolpolitiken som lade grunden till och även cementerade denna segregation.
Inte bara var det de svaga eleverna som lämnades åt sitt öde, de studiestarka eleverna utmanades inte. Den enda möjligheten att gå i speciella ”elitskolor” var om du var duktig i idrott eller kunde sjunga. Råkade du istället vara duktig på matte eller naturvetenskap fanns inte möjligheten att få gå före, i speciella matteklasser eller liknande. En bra skola hjälper inte bara de svaga eleverna, den utmanar även de starka eleverna så de får nå sin fulla potential.
För att komma tillrätta med detta har Jan Björklund och alliansen gjort en rad satsningar.
- Fler och tidigare uppföljningar för att på ett bättre och framförallt tidigare sätt kunna hjälpa de elever som riskerar att hamna efter. Vi är övertygade om att tidiga insatser är mer effektiva än att släppa upp eleverna genom skolåren med bristfälliga kunskaper. Tidigare nationella betyg och betyg från år sex är till för att hjälpa lärarna hitta de elever som behöver extra stöd. Detta kan inte vara helt fel eftersom även det socialdemokratiska partiet har anammat denna åsikt och nu driver den.
- Satsningar på lärare och deras kompetens. Lärarlyftet och även förskolelärarlyftet innebär en satsning på lärarnas kompetens och fortbildning som inte har någon jämförelse. Under 2010 presenterades en ny lärarutbildning och en lärarlegitimation ska införas. Eftersom lärarna är en av de viktigaste personerna för elevernas möjlighet att klara skolan är det av avgörande betydelse att de har rätt kompetens.
- Ökad valfrihet för barn och föräldrar. Tidigare var det i stort sätt omöjligt att byta skola inom kommunen med mindre än att man flyttade till en annan stadsdel. Det har vi nu förändrat och på det sättet ökat möjligheten för att elever att gå i en bra skola som passar varje enskild elev.
Esbjörnsson skriver också att regeringen stoppat möjligheten att läsa upp betyg på Komuvx. Låt mig citera de socialdemokratiska ministrarna Hallengren och Pagrotsky i en debattartikel som publicerades i DN inför valet 2006: ” I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux. (…) Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen” Socialdemokraterna föreslog alltså samma sak endast ett par månader innan alliansregeringen tillträdde 2006.
Jag borde inte vara förvånad. Socialdemokraterna har nämligen gjort samma sak inom en rad områden. Skälla och förkasta alliansens politik för att sedan själva börja driva samma politik. Naturligtvis tycker jag det är bra att socialdemokraterna vill ha mer uppföljning och tidigare betyg. Jag är övertygad om att det hjälper eleverna så att vi får en skola som faktiskt lyfter och utmanar alla barn, oavsett studieförmåga.
Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
