Sverige ska vara en kunskapsledande nation

Replikskiftet med Esbjörnsson fortsätter...

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas: engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Alliansregeringen har initierat och genomfört en lång rad reformer som lyfter det svenska utbildningssystemet, men för att nå ända fram behövs ett fortsatt förändringsarbete.

Barn och ungdomar är olika, därför måste skolsystemet välkomna mångfald. Varje elev ska mötas av höga förväntningar och krav. Stimulerande utmaningar ska ges åt var och en efter förutsättningar och behov. Eleverna ska respektera varandra, sitt lärande och sina lärare. Lusten att lära måste tas tillvara och uppmuntras. Det svenska skolsystemet ska vara kompensatoriskt, skolan ska bidra till att utjämna skillnader mellan elever genom att de som har störst behov ska få mest stöd. Det är de barn som kommer från hem med svag studietradition som drabbats hårdast av den socialdemokratiska skolpolitiken. Det är deras resultat som kraftigt försämrades under åren innan regeringsskiftet. Det vill säga med samma politik som Thomas Esbjörnsson nu vill ha tillbaka.

Det har sagts många gånger tidigare, men det förtjänar att sägas igen: kunskap får människor att växa. Kunskap är också Sveriges chans i globaliseringens tidevarv. Om vi ska vara ett lika framgångsrikt land under 2000-talet som vi periodvis var under 1900-talet krävs ett utbildningsväsende i världsklass.

Jag är övertygad om att alla elever kan nå skolans mål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och rätt stöd sätts in tidigt. Jag är vidare övertygad om att tidiga insatser, det förebyggande arbetet, är av avgörande betydelse. Tydliga mål i år tre följt av nationella prov i år tre och år fem är nödvändiga för att lärare och föräldrar ska få tydliga indikationer på hur eleven klarar av skolarbetet.

En rädsla för att ställa krav på eleverna och utvärdera deras kunskaper gynnar inte någon. Den aktuella forskningen visar tvärtom att framgångsrika skolor har höga förväntningar på sina elever - med utgångspunkt från att alla är läraktiga, samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för resultaten. Dessa skolor utvärderar kontinuerligt elevernas kunskaper, ger stöd och uppmuntran för bra arbete.

Det finns belägg för att kunskapsbedömningar har positiva effekter. Eleverna lär sig mer. De tycker också att är det roligare att gå i skolan; fler vill och försöker göra sitt bästa. De positiva effekterna står och faller med hur bedömningar är utformade, t.ex. vad eleverna får veta i förväg om vad de förväntas kunna, vilka uppgifter som används för bedömning och hur resultaten kommuniceras till elever och föräldrar.

Den här replikväxlingen visar inte bara på den tydliga skillnad som finns mellan alliansens skolpolitik och socialdemokraternas. Den visar också att socialdemokraterna i Örebro står långt från sitt eget partis politik. På riksnivå har nämligen socialdemokraterna insett just vikten av tidigare betyg och vikten av kontinuerlig uppföljning. Höstens val är viktigt, bara med alliansen och Folkpartiet kan Sverige fortsätta återtåget mot en skola i absolut världsklass.

Ina Lindström
Talesperson i skolfrågor för Folkpartiet i Örebro