Enkelspårig (s)kolpolitik

En debattartikel som publicerades i NA 3 mars

Läxhjälp erbjuds i dag på många skolor i Örebro kommun. Genom Folkpartiet och koalitionens politik har skolorna i dag mer frihet och bättre förutsättningar att ge varje elev bra undervisning och rätt stöd. Läxhjälp kan, och är på många håll, vara ett bra verktyg. Men skolans läxhjälp är inte den viktigaste framtidsfrågan för skolan och eleverna. Därför är den enkelspårighet som oppositionen visar på i skolfrågorna farlig, eftersom den gör en bisak till en huvudsak.
Frågan om måluppfyllelsen i skolan är ständigt aktuell och en av de stora utmaningarna dagens samhälle har att lösa. Att barn och unga hamnar efter och inte når skolans mål kan inte accepteras. Ständigt pågår ett förbättrings- och utvecklingsarbete på våra skolor. Politiken har en viktig roll i att efterfråga dessa förbättringar, att ifrågasätta och våga ställa de obekväma frågorna. Från höger till vänster är vi överens om problembilden. Dock skiljer sig vår syn på lösningar åt.

Från oppositionens håll förs en och samma lösning fram, nämligen den om organiserad läxhjälp. I ett sätt att svartmåla koalitionens politik vill man få det att framstå som att vi är mot läxhjälp på skolorna. Ingenting kunde vara mer felaktigt. För läxhjälp finns redan idag på en mängd skolor runtom i Örebro. På en del skolor är det lärare som hjälper till. På andra skolor är det företrädare för det civila samhället som ställer upp. Skillnaden mellan Koalitionens politik och det förslag som förs fram av oppositionen är att vi inte vill ha obligatorisk läxhjälp på alla skolor.

Till skillnad mot oppositionen tror vi nämligen att det är skolorna själva som bäst avgör vilken hjälp deras elever behöver för att nå målen. På en del skolor är det kanske läxhjälp. På andra skolor kan det handla om mindre grupper. På en tredje skola är det ytterligare andra lösningar som är de bästa.

Jag vill också understryka att det finns mycket viktigare frågor än läxhjälp. Framför allt borde vi prata om lärarna och deras viktiga roll i klassrummet.. Tack vare lärarlyftet har många pedagoger fått möjlighet till fortbildning och fördjupning i de ämnen man undervisar. Det är trots allt i klassrummet den stora kunskapsinhämtningen ska ske, att inte tala om det utan lyfta läxhjälpen är att blunda för det verkliga problemet och försöka hitta snabba lösningar på frågor som är betydligt större än så.

Kunskapsuppdraget måste vara centralt för skolan. Under flera år har det uppdraget tyvärr hamnat i skymundan. Den här mandatperioden har flera förändringar gjorts, både i Örebro och nationellt för att förändra detta. Men förändring tar tid. Då är det lätt att bli otålig, att bli klåfingrig och vilja ge sig in och detaljstyra. Istället är det lärare och rektorer som måste avgöra vilka åtgärder som behövs på varje enskild skola. För precis som elevernas behov inte är de samma är inte heller skolornas behov lika.

Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan att ha fått all den hjälp och det stöd de behöver. Men jag hemfaller heller inte åt de enkla lösningar som socialdemokraterna gör. Under många år var det så skolpolitiken bedrevs, och resultatet ser vi idag. Det finns inte en enda, enkel lösning för att öka måluppfyllelsen och ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål.